Kan inte direkt säga att jag kommer ihåg när mina föräldrar fyllde 40 men jag kommer ihåg att man ganska ofta tyckte att det var rätt gamla. Nu när jag sitter här själv på min 40-årsdag så känner jag mig inte särskilt gammal alls. Visst, jag är lite tröttare efter en sen kväll och det tar tid att återhämta sig efter ett träningspass men på det stora hela känner jag mig fysiskt piggare än på många år. Äter för det mesta bra, dricker extremt lite och tränar mycket. Därför har jag inte haft nån ångest alls inför denna dag och jag har absolut ingen ångest för att bli äldre. Så ni som har tyckt att det har varit kul att retas lite om att jag har blivit gubbe så har jag inte brytt mig alls. sen har det bästa betyget kommit från Sigrid som inte tycker jag är gammal alls.
****
Däremot så har jag funderat en del på tidigare födelsedagar när jag har fyllt jämnt. Jag kommer ganska väl ihåg men 20-årsdag(första besöket på bolaget...) och om ytterligare 20 år är jag 60 och DÅ är jag gammal och mina barn har flyttat hemifrån. Det känns faktiskt lite jobbigt och då kan jag få, om inte, ¨åldersnoja", en noja över att livet går så snabbt. Jag har ju liksom levt halva livet nu och det börjar bli lite bråttom att hinna med allt som man planerat.
****
Eftersom jag är inne på det här med födelsedagar så måste jag beröra det här med gratulationer. Hade en gammal kompis som för ett antal år sen hävdade att för att ett grattis skulle räknas så var man tvungen att ringa upp den som fyllde. Ska inte berätta här vem det är men personen i fråga har lyckats glömma att gratta helt och hållet några år nu. Skit samma... grejen nu med facebook är ju att nästan alla grattar där och det är ju i sig skitkul. Man känner ju sig otroligt omtyckt. Det är säkert 60 personer som skickat meddelande till mig där idag men blir det inte lite opersonligt? Eller är det bara jag som tycker så. Ok att gamla lagkompisar och kollegor skickar via FB men nära vänner vill man väl ändå ha ett samtal eller ett SMS ifrån. Är det inte så?
****
Födelsedagen blev iaf en trevlig dag med den närmaste familjen. Pernilla hade gjort en skitgod smörgåstårta. Jag fick precis de tre saker som jag önskat mig av resp. familjer och flickvän så det var perfekt. Nästa helg kommer ett gäng kompisar på besök och sen i sommar så kommer vi ha en liten grillfest för både kompisar och släkt, så 40-årsdagen kommer att firas vid flera roliga tillfällen. Eftersom det sällan hinns med så mycket umgänge med vänner så ser jag fram emot festerna och hoppas på trevliga kvällar med mycket skratt
****
Sådär, nu var nya bloggen invigd. Hoppas att kunna skriva iaf ett inlägg i veckan. Hoppas att ni kommer tillbaka!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar