Franska öppna

Under veckan så har det kommit rapporter från kvalspelet till Franska öppna mästerskapen i tennis. Två svenska herrar Christian Lindell och Elias Ymer har lyckats vinna tre matcher var i det tuffa kvalet och gått in i huvudturneringen. För svensk tennis är detta en enorm framgång. Senast en svensk var med i huvudturneringen var 2011 då Robin Söderling var frisk och kry. Senast vi hade två svenskar i herrklassen vet jag inte men det måste vara ganska många år sen. Båda dessa herrar är rankade utanför världens 150 bästa och att ta sig in till en Grandslam-turnering är väldigt starkt och ger bra med rankingpoäng.

Annat var det förr, franska öppna har varit en riktig guldgruva för svenska framgångar. Kolla bara på den här snabba genomgången:

74-75, 78-81 Björn Borg segrare
82 Wilander segrare
83 Wilander final
84 Wilander semi
85 Wilander seger
86 Pernfors final
87 Wilander final
88 Wilander seger
89 Edberg final
90 Jonas Svensson semi
91 Edberg kvart
92 Kulti kvart
93 Edberg kvart
94 Magnus Larsson semi
97 Norman kvart
2000 Norman final

Sen började de riktigt dåliga åren förutom tre år när en viss Robin blixtrade till.
2009 Söderling final
2010 Söderling final
2011 Söderling kvart

De riktigt bra åren på 80-talet så kunder det vara 10-15 svenskar med från början och det var inte ovanligt att tre stycken gick till kvarten. Man blev lite bortskämd då minst sagt.

Franska öppna har annars alltid varit min favoritturnering. Dels för att grus var det underlaget som jag lättast kunde identifiera mig med eftersom jag själv gärna stod och nötte på gruset men även för att turneringen låg bra i tiden. De sista omgångarna spelades ofta i samband med skolavslutningen så de sista dagarna i skolan kunde man slå på SVT när man kom hem för att se de svenska framgångarna.

Det lär ju dröja länge innan nån svensk vinner igen (om det någonsin kommer att hända. Men nu har man en liten anledning att kolla in tennisen iaf!