om att tävla

Under en period på drygt 10 år så tävlade jag mycket i löpning, allt ifrån 800 meter upp till maratonlopp. 1998 sprang jag min sista mara och efter det gick det 10 år innan jag ställde mig på startlinjen i en riktig tävling, sen gick det ytterligare tre år till nästa gång.. och sen blev det ett nytt lopp igår, tillsammans med 14000 andra Uppsalabor.. Jag var alltså en av dem som kämpade mig igenom blodomloppet! Under loppet är det mest jobbigt och stressigt men efter loppet så får man ju alltid en skönt känsla när man tagit ut sig helt och hållet, därför ska jag försöka sikta på att springa 2-3 lopp per år. Inte så mycket för att ha något att träna för, för det kommer jag att göra ändå, utan mer för att det är en skön känsla att känna att det faktiskt går att pressa ut ganska mycket ur kroppen.
****
Igår lovade jag mig själv att inte fega så jag gick ut hårt, första tre km. gick fort, lite för fort visade det sig. Visst jag höll ihop det hela vägen men jag tappade säkert 70-80 platser andra halvan och det var lite mycket. Det som jag var orolig för visade sig stämma väldigt bra: Jag tränar i för lågt tempo för att orka en hel mil i ett tempo runt 4.10 per km. Ska försöka ta tag i det och hålla lite högre tempo på mina egna rundor hemma i Björklinge, för flåset är det verkligen inget fel på..
****
Måste säga att det är lite lustigt ändå att trots att jag har fyllt 40 och egentligen inte har några stora ambitioner alls med min träning så är det ändå lite spänt och nervigt innan start, inte som förr när det var på allvar men ändå. Man kollar in de andra som ska springa om de ser snabba ut, man går och kissar tre gånger innan start, pulsen går upp när man tränger sig fram i startfållan. Lustigt, men ändå en ganska skön känsla.
****
När man pratar med kollegorna efter loppet så känns det lite smålöjligt att beklaga sig när man ändå sprungit milen på 45 minuter men när pers. ligger typ nio minuter bättre så är ändå känslan att någonstans i kroppen finns det en snabbare löpare även om jag vet att det var mer än 15 år sen och med en kropp som kanske vägde 20 kilo mindre.
****
En lite rolig sak jämfört från när jag själv var mer aktiv på tävlingsbanan är dels klädseln, det är betydligt mer hightechtights och långstrumpor i nåt märkligt material men även att i princip alla har klockor som piper vid varje kilometer passering och alla verkar ha någon slags musik med som sällskap istället för att njuta av folks tunga andning.
****
Nej som sagt, ska försöka nåt lopp under sommaren och så brukar det arrangeras ett lopp här i Björklinge på hösten också, det blir perfekt det!