Jag sover för lite, så är det! Oftast blir det mindre än sex timmar på vardagarna och det är såklart för lite. Jag har en felaktig bild av att jag klarar mig på lite sömn men det gör jag verkligen. Ok jag behöver inte 8 timmar per natt men när det blir för lite under lång tid så blir jag helt förstörd.
****
Har känt att den kritiska punkten har närmat sig mer och mer denna vecka. Flera eftermiddagar har jag varit sjukt trött när jag kommit hem och någon gång här under veckan så somnade jag när jag läste för Konrad i soffan. Nu i helgen då tog all kraft slut. I lördags morse när Konrad vaknade innan klockan 5 så blev det bara för mycket. Som tur var så kunde jag få sova en bra stund senare på morgonen. På kvällen sen på lördagen så gick jag å la mig halv 10. Vet inte när det hände senast!
****
Varför är det så svårt att komma i säng på vardagarna då Ja främst är ju för att det är så fullt upp. Man vill ju hinna med allt och lite till. Förutom det vardagliga med mat, disk, läggning av barn (som tar all sjukt lång tid) så jobbar jag i princip varje kväll och sen vill man ju hinna med träning och nåt TV-kollande och då blir det ofta för sent.
****
Sen har jag en grej som är att jag måste få en liten stund för mig själv innan jag går
och lägger mig. Det räcker med fem minuter, bara jag får ha det helt tyst i huset. Jag tycker det är så otroligt skönt, den tystnaden som blir att det nästan är värt att vara lite extra trött dagen efter då.
****
De dagar som jag är på jobbet så är jag lycklig över att jag inte har ett stillasittande jobb vid datorn, då skulle jag troligen somna direkt..
****
Klockan börjar närma sig 23.00 nu så nu borde det väl då vara sovdags, gonatt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar